being me

tycker egentligen att det är lite mysigt att gå upp när det är mörkt. värmen som finns när man ligger kvar under täcket. behaglig värme, inte sommarens hemska "jag dör!" när man inte orkat byta ut duntäcket. tofflor och en bra anledning att gå runt i myskläder. men, hur har ni tänkt er att jag ska klara sådär en månad till utan värme i elementen!? jag kommer inte upp nu på morgonen för att det är så kallt och sängen lockar mer. och det blir ju inte varmare.. lagom till min b-day kommer jag ha bosatt mig på heltid under täcket.