being me

och så var vi här igen..
har lagat en alldeles för stor portion till lunch. är så mätt att det sprutar potatismos och grönsaksbiffar ur öronen och ramlar ut broccoli ur näsan. men! det finns mat kvar på tallriken och jag får verkligen kämpa för att inte trycka i mig den. vet ju själv hur jag kommer må då. det är ju liksom inte första gången det skulle hända isf.. hmm.