a lonely september.

sträck ut armarna, lite längre. håll balansen.

jag vet inte vad. varför. eller hur. det bara är. inte så att det stör, egentligen. det bara.. gror. gömmer sig, väl. men ibland finns det. ibland som en clown som tar upp hela scenen. ibland bakom en glipa i ridån. men som sagt. det finns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback