being me

Har varit på jobbet idag med. Igår var det en vecka sedan jag började jobba och jag måste säga att det känns skönt att veta att jag har varit inskriven i lite mer än en vecka och har jobbat varje dag - och har jobb till den 16e. Visst, det är inget toppjobb och det är inte roligt. Jag får diska, torka bord och golv, städa, plocka fram mat, fylla på bröd, smör, dryck med mera - men det är fortfarande ett jobb och jag är  så glad att jag har något att göra igen.

"Är du en ny mattant?" Är en fråga som jag fått varje dag den senaste veckan och vad svarar man? Jo, visst jag är ju det. Men samtidigt, mattant!? Jag är 19 år, förhoppningsvis har jag några år kvar till tant! Men barnen är så söta så, de tackar till och med för maten! [Som för övrigt tillagas på en annan skola!] Under den korta tid jag varit på den senare skolan har jag fått bekräftat för mig själv att jag kommer att välja rätt yrke, det är med barn i den här åldern jag vill arbeta.

Gårdagen var nog den värsta på länge! Det skulle ta en evighet att berätta hela dagen men i korthet; bussen var sen, bussen gick sönder - jag kom för sent till jobbet [efter att jag sprungit upp för backen!], en ordinarie personal var sjuk så vi var bara två. Bussen hem var sen på grund av väglaget, jag sprang nästan från stan till O's fritids men fick där veta att mamma redan hämtat honom! Tänk så mycket lättare dagen hade gått om inte mobilen hade gått sönder också! Nu kunde jag inte ringa och meddela att jag blev sen till jobbet, mamma kunde inte meddela att jag inte behövde hämta O och jag hade inte behövt stressa ihjäl mig! Och dessutom så var det säsongsavslutning på Grey's! Hur kan de bara avsluta!? Och Denny, visst jag gillar Alex men att se Izzy ligga där och gråta - det blev för mycket.

love
me x

I'm gonna make some changes
I'm gonna change what's not too late