being me

Hur klarade man sig förr? Jag har levt ett bra tag i vad som känns som stenåldern. Mobilen har inte fungerat på över två veckor och micron har varit trasig ännu längre. Visst, micron klarar jag mig utan.. Det går fortfarande att värma mat på spisen, det smakar ju till och med som när man var liten! Det går att tina upp det som är fruset, men det kräver mer planering då det tar avsevärt mycket längre tid! Det svåraste är att inte kunna äta popcorn när man vill! Jag tror aldrig att jag har varit så sugen på popcorn som jag har varit sen micron gick sönder! Ja, jag vet att det går att poppa i kastrull med lite olja men jag tror inte att jag har de färdigheter som krävs för den konsten.. Det var mycket lättare att bara lägga in en påse i micron och vänta till det att det var fyra sekunder mellan varje "popp" - that's more my style!

Att leva utan mobil har varit lättare än jag trodde att det skulle vara.. Eller, det var ju inte så att det var planerat! Jag hatar Tango så oerhört mycket att det inte finns just nu! Lura på mig och Johanna deras "Gratis-kontantkort"! Jo tack! Men ni glömde visst säga att det inte längre går att ringa med de gamla! Och ni glömde visst att skicka de nya kontantkorten!? Men men, jag medger det - Jag är lurad! Får se hur lång tid det tar innan jag får en telefon igen, lever just nu på lillebrors telefon. Men det läskiga med den är att man vet ju aldrig vem som ringer.. [chaotic] Det har i alla fall gått lättare än jag först trodde, det kan bero på att jag som sagt lever på lillebrors telefon.. Det är jobbigt att inte kunna kontakta de man vill. Det är först nu jag kommit på att jag vill sms:a den, och den, och den.. [I guess you never miss the water until it's gone] Men det fungerar. Visste ni att det är roligt att prata i telefonen och inte bara skicka sms? Och att det är mycket roligare att träffas IRL?

love 
me ♥

back in the days
my my hey hey
no more living for yesterday