being me

hade hamnat i slentrian. jag var uttråkad och såg bara fel. orkade inte ta tag i det, vad skulle det vara värt?
men så bestämde jag mig, ett sista försök. en chans till är det värt. och oj vad det var värt det!
känner mig nykär. sådär fånigt lycklig. leende och pirrig i magen. kan titta om och om igen, gå tillbaka och slänga en sista blick och jag är säker på att jag aldrig har sett något vackrare. jag bara njuter. mår bra. att så lite kan göra så mycket. jag blir äventyrslysten, modig och vill prova nytt. jag vill vårda och ge näring, samla energi.

objektet för min kärlek? min trygghet, mitt slott, mitt hem. såklart. att några nya blommor kan göra så mycket för helheten. jag vågade mig till och med på en orkidé. skiter det sig så skiter det sig, den är vacker så länge den gör mig sällskap i sovrummet. och till det att den dör ska jag titta på den och njuta. ♥